Stort B med strålar runt.

ETT BEFOLKAT JATTELAND

Jan Anders "Jatte" Eriksson har varit verksam som konstnär i Norrbotten sedan 1970-talet. Sedan 1980-talet har han ställt ut runtom i Sverige och Norden. I Jattes bildvärld öppnar sig norrbottniska himlar och horisonter. Här finns avtryck av rötterna i hembyn Södra Harads och de många strövtågen i Norrbotten. Ibland en slags ödslighet som ofta tolkats som avfolkad glesbygd. Men i det "Jatteland" som boken skildrar finns liv och existensiell laddning bortom avbildandet. Författaren Torbjörn Säfve har en gång träffande liknat Jatte vid barockpoeten Lasse Lucidor: "humor mot en fond av tung melankoli, gycklande barock, vass skarpsyn, ögonblicklighet; längtan efter rus och lugn" (Galleri Hera, Stockholm, 1997). 

Jatte i sin ateljé i Kyrkbyn, 1989.
Foto: Curt Bröms


Det är inget jag strävar efter
att det ska se ut som Norrbotten.

Det bara blir så.  

Måne över Nattavaara. Emalj, 2003. Privat ägo. 

Oväntat möte. Olja på duk, 2001. Region Norrbotten.

VÄLSIGNADE LANDSKAP

Genom åren har Jatte färdats genom Norrbottens skogar, myrar, fjällvidder och vatten - på skidor, till fots och i kanot. Ibland till avlägset liggande byar, gårdar och berg. Utifrån sina foton på övergivna hus gjorde han på 90-talet bland annat en serie emaljverk. Då Jatte medverkande i grupputställningen SUM i Århus efterfrågades ett Statement som presentation av hans konstnärliga idé. Det blev ljudverket Välsignade Landskap. I boken I Jatteland finns det i textform.

Lyssna i spelaren på ljudverket Välsignade Landskap, 1997. Uppläsning av Hasse Alatalo. 

Jatte på vandring vid Siekapuoltta, 1980-talet.